Ber om ursäkt för att det ej blivit någon uppdatering på ett dygn, det har varit ganska så intensivt efter gårdagens morningwalk. Inte så mycket på dagen som spenderades i laybackställning runt poolen. Dock är den svinkall så det enda som hittills har doppats är tårna. Men även här finns det djur, grodor sitter i taket och väntar in sina byten!
Hittills så har vi haft det underbart, men det har varit dåligt med djur. Africa On Foot har tillsammans med sina grannlodger inom Klaserie Naturreesverat satstat på att var öppna egendomar, det betyder at de stängslar inte in sina drygt 10 000 hektar och deras grannar gör inte det heller. . Det innebär att djuren strövar fritt över stora områden och ibland bestämmer det sig för att vara på ett visst ställe och så har det varit under den första tiden här.
Vi börjar komma personalen nära, särskilt en av guiderna, Enoch som berättar om livet som en guide. Han jobbar 6 veckor i sträck och är sedan ledig 2 veckor. I arbetet ingår förutom guidning och spårning att hjälpa till med alla sysslor på lodgen. Servering och bortplockning efter middag inkluderat. Han bor 2 timmar bort och åker hem till sin familj som består av fru och 7 barn när han är ledig.
Gårdagens Gamedrive på eftermiddagen var full av förväntan när vi satt upp i bilen, rapporter från grannmarker sa att bufflarna rörde på sig mot våra trakter och Enoch som var vår guide för denna drive sa att han skulle göra allt för att vi skulle få se några!
Och vilken kväll det skulle bli, redan efter några minuter såg vi elefanter och när vi körde in i position så blev det helt synligt att vi hittat en hjord på upp mot 30-40 djur som sakta omringade oss och i lugnt mak betade av gräset och träden. Det var en liten elefantbaby som följde sin mamma och fortfarande diade, helt makaösa djur! Deras yttersta känsliga snabel som när de repade av en tuva gräs slog tuvan mot benet några gånger för att inte få med sig jord och liknande.
Plötslig lösgör sig enormt stor elefanttjur som dessutom är i Must, vilket är hanarnas tecken på parning, de blir aggressiva och det rinner sekret nerför sidan på deras huvuden från speciella körtlar. Han passerar oss endast på 5 meters håll och föser en av korna framför sig, sjukt stor elefant. Inte så långa betar men stor som ett höghus. Om han bestämt sig för att leka med vår landrover så skulle det inte vara problem att välta den, men han hade bara "Snabel" för kon han föste framför sig. Helt otroligt så nära man kommer, de närmaste djuren är endast 4-5 meter från bilen och det var elefanter överallt!!!!
Nu drog vi vidare på vår jakt och ganska så snart hittade vi Vit noshörning, en mor med årsgammal unge, de var riktigt relaxade och vi kom riktigt nära. Hon var dock vaksam och såg till att hon alltid var mellan bilen och ungen. de är oroligt fina djur och dessvärre ett av de mest hotade djuren på grund av hornen, riktigt tråkigt.
Nu känner vi att det här kommer bli en otrolig kväll och det dröjer inte länge förrän vi ser nästa djurart vi längtat efter, zebror!!
Området här är bush, det betyder att det finns inga stora öppningar eller savann som på andra ställen i Afrika, därför är de svåra att hitta och framför allt så blir det inga stora hjordar, det samma gäller Gnu som vi endast sett spillning av än så länge. Men här stod det en grupp av Zebror inne i bushen och vi kunde på 20-30 meters håll följa dem när de åt middag, de var dock rätt skygga och rörde sig hela tiden.
Nu vidare i jakten efter Big 5 (som vi hittils endast sett 2 av) och då framför allt buffel, Enoch synade vägen noga och de kunskaper han lärt ut på sina morgonpromenader gjorde att vi såg de tydliga tecknen av att de var i närheten. Spillningen blev färskare och färskare. Vi kommer ut från bushen på en liten landningsbana som ligger här och den är full av buffeldynga, men inga bufflar! Men vi börjar sakta förstå att vi är i närheten och att det måste var en hyggligt stor hjord. Då springer det plötsligt 2 babianer över landningsbanan kanske 100 meter framför oss och det första som slår mig är att de är stora djur och man förstod varför alla varnar för dessa. De var dock väldigt restriktiva och sprang vidare.
Vi fortsatte runt i bushen och fann fler spår efter bufflarna, men såg inget. Man kör på små körvägar och bushen är tät på vissa ställen så det är svårt, men plötsligt skriker Helene till och där på sidan av vägen 20 meter in i bushen står det 2 st bufflar, det är det farligaste djuret av Big 5. De är ofta väldigt griniga och tror oftast att de ser som faror också kommer att utmana dem. Enoch manövrerar in bilen så att vi kanske är 15-talet meter ifrån och vi börjar ta bilder i ett rasande tempo. Bufflarna som är 2 tjurar som blivit utstötta ur hjorden av yngre starkare tjurar är lugna och äter vidare, men kastar hela tiden vaksamma blickar på oss. Enoch berättar att i Afrika säger man att bufflarna tittar på dig som om du vore skylig dem pengar, och det är en intensiv utforskande blick de ha.
En av tjurarna är riktig stor och Enoch tror att han kan definitivt ha varit en av de riktigt dominerade tjurarna tidigare i flocken. Men nu är de utstötta och får hålla sig i närheten av flocken, men inte under beskydd av flocken. Kommer de att bli attackerade av lejon får de ingen hjälp!
Det är riktigt imponerande djur, man ser deras muskler och starka hals och rakt framifrån de enorma hornen som till och med lejonen är rädda för. När en buffel bestämmer sig för att nu får det var nog så går han ”all in” det blir inga skenutfall, utan det är ett X2000 som kommer genom bushen!
Trots att det bara är 2 bufflar så är vi helt betagna i detta, hjorden ser vi aldrig. Det kan vara som hjord som några dagar innan vi kom hit passerade egendomen och var upp mot 2 000 djur!
Nu har vi 3 av 5 klara!
Bufflarna börjar röra sig över den lilla körvägen vi kom på och ställer sig ett 20-tal meter in i bushen och vår guide tycker att det finns ju inget bättre ställe att ta våra sundowners och låta solen sakta gå ner än på samma lilla, så snabbt kommenderar han os ur bilen och upp med Campingbordet, på med den röda duken med afrikanska motiv, upp med snacksskålarna och ner i kylboxen efetr det som vi hade bett om at han skulle ta med. Så där står vi nu jag med en kall öl, Helene med ett glas rött ömsom tittande på bufflarna som står kvar på ena sidan vägen och kollar vad vi sysslar med och på andra sidan vägen på en fin solnedgång. Ibland ler lyckan mot en……………
Vilken kväll det blev, vi är så nöjda med utfallet!
När vi sedna kommer hem till lodgen så står Alfred där med varma handukar och den sedvanliga drinken som denna gång var Kaluha. Lägerelden var tänd och vi summerade kvällens gamedrive runt den med en kall öl eller ett glas vin. Middagen dukades upp och vi åt med god aptit och samtal med de andra gästerna om all t möjligt. Det väntas även in sent ankomna gäster från Holland , men det besluts att inte vänta på dem utan hugger in på maten. De dyker senare upp och det visar sig att de inte alls är från Holland utan från Sverige!!
Det får räcka nu för stunden, jag återkommer innan dagen är slut med rapport från morgondagens gamedrive, vi ansåg nu tillsammans med vår guide Enoch att vi var tillräckligt utbildade i bushmanskap och skippade därför morgonpromenaden och följde med den andra Guiden Kevin i bilen istället.






