torsdag 31 oktober 2013

Wilderness

Gårdagen tillbringades som tidigare medelats i ett relaxstadie. Picknick på stranden och sedan en riktig skönt avslappnad eftermiddag. Då vi ej fick de rum vi hade bokat så bjöd vår researrangör oss på en middag på en av de bästa restaurangerna, Serendipity i området. Den är välkänd och var en riktig upplevelse. Deras idé är att erbjuda en 4-rätters middag (som egentligen blev 6 st totalt) med endast 2 alternativ för varje del förutom aptitretaren, soppan som serverades efter förrätten, den var den samma. Det är en liten restaurang och med en enorm service och kunskap om såväl mat som vin. Först blev man invisad i ett rum med sköna fåtöljer och soffor, här fick man beställa en fördrink. Denna dracks medans ägarinnan tillika kock pratade om dagens meny. Förklarade vad det var hur det tillagades och allt runt det. Mycket trevligt och man blev ännu mer hungrig. Vi valde våra alternativ och fick även hjälp med viner som passade till. Vi fastnade till slut på husets vinparning, dvs. vi fick ett glas vin till varje rätt som var speciellt valt för att passa just våra val. Vi åt (det var ordentliga portioner) Aptitretare, förrätt, mellansoppa, smakrenare (en smaksatt iskross, typ Slush Puppie) huvudrätt och dessert. Till detta fick vi totalt 5 glas vin, så man var både proppmätt och glad i hatten när vi lämnade restaurangen. Mycket trevligt och enormt god mat. Ja åt Springbock och Elandantilop. Springbocken var skjuten av ägaren själv. Givetvis kom vi in på att prata jakt och han hade en del sköna historier. Dagens aktivitet var redan bokat hemifrån och det var ett besök till ett vattenfall som innebar att man först paddlar i ca en timme och sedan promenerar på en ”trail” i ytterligare 45 minuter innan man är uppe vid vattenfallet. Paddlingen gick utmärkt och vi tog oss fram i den ringlande floden med höga grönskande sluttningar på sidorna, påminde mycket om Asiens grönska. Det var lite knixigt på en del ställen med motströmmar och grunt vatten. Det är en kraftig verkan av Ebb och Flod, vilket vi skulle märka på vår tillbakafärd. Man drog sedan upp kanoten på flodbanken när det ej gick att komma längre och började vandra så att men hela tiden följde floden som blev smalare och smalare, till slut mer likt en liten bäck. Jag såg en hel del fina ställen där man ville stå med ett flugspö och prova lite. Den mesta delen av ”Giant Kingfisher Trail” gick på en bred spång upp och ner över sluttningarna och till slut var man uppe vid vattenfallen. Nu hade solen kommit fram ordentligt så det blev snabbt att få på sig badbyxorna och hoppa i en av de pooler som bildades. Kallt så in i h-e förstås!!!! Vi dukade upp medhavd picknick bröd, ost, salami, kex, oliver och tomater och en flaska rött, Pinotage! Njöt av detta och solen en stund. Sedan var det bara att vända kurs neråt floden igen, till kanoterna och hempaddling. Nu hade floden kommit in och de strömmande partierna var borta och man gled lätt nedströms. Under tillbakafärden fick vi lite regnstänk på oss, men inget som påverkade något. En härlig aktivitet, där kroppen fick jobba lite. När vi var tillbaka på vårt boende hade vi nu fått de rum vi bokat från början, dessa har panoramafönster ut mot Indiska oceanen. Denna kuststräcka är även känd för sina stora delfinstim som patrullerar efter sardinstimmen och när satt och fikade och tittade ut så fick vi se delfiner som lekte i vågorna. Häftigt! Kvällen spenderades nere i Wilderness, på en restaurang som rekommenderades och det jättebra, förutom delfiner så är kuststräckan även ett Mecka vad gäller ostron. Så förrätten blev 6 stora vildplockade ostron med citron och tabasco. Mat och vin är billigt här, vi åt i kväll förrätt, varmrätt och dessert + dricka till det för 250 SEK/person!

onsdag 30 oktober 2013

Kommentarer till våra inlägg

Vi har fått höra av några som försökt att skicka kommenterer att det ej går. För att skriva en kommentar måste man öppna det inlägget man vill kommentera genom att klicka på det. Då kommer kommentatorsrutan upp i slutet av inlägget. Skriv kommentaren och klicka på publicera, så kommer det att synas i bloggen. När man öppnar startsidan så ligger alla inläggen löpande i kronologisk ordning och där kan man inte kommentera. man måste alltså klicka på inlägget där eller på samma inlägg i högra menyn. Jörgen

Ny del av Sydafrika

Resan igår ner till Indiska oceanen och Wilderness bestod av 2 flygresor. Först från Hoedspruit ner till Johannesburg och sedan vidare ner till George där vi hämtade ut vår hyrbil och tog oss till vårt Guesthouse. Tyvärr så kom det ett litet missöde då de hade dubbelbokat och vi fick ej de rum ut mot havet som vi bokat, Kompensation för det blir en middag på en av regionens bästa restauranger. Vi får dock bo sista natten i dessa rum. Wilderness är en litet by som ligger inbäddad mellan Indiska oceanen och höga berg i bakgrunden, och är början eller slutet (beror på var man startar) på Garden Route. Här har vi nu 2 övernattningar kvar innan vi drar oss mot nästa anhalt som är Hermanus. Dagen hittills har varit riktig slapp, vi har gått en stund i byn och sedan haft picknick på stranden. Vädret är runt 20 grader varmt och dagen började lite mulet, men runt lunch var solen framme. Vi är helt ensamma på en beach som är flera kilometer lång. Stora vågor rullar hela tiden in från havet och vi slappade tills vi kände att solen tagit ordentligt. Garden route är ett grönt område med en enorm blomsterprakt trots att det inte riktigt är sommar här än. Flera av de blommor vi har hemma odlas här nere. Men som sagt denna dagen var inplanerad till att vila oss efter att gått upp 05:00 varje dag på Safarilodgen och så har den varit och så kommer den att fortsätta så det finns just inget att rapportera. Imorgon har vi lite äventyr planerade och det kommer i nästa inlägg.

Lite komplettering till safaridelen

Tömde kameran och bedömde ändå att den ena bilden på den manliga lejonledaren duger att visa. Tar även med bilden då vår guide Kevin tar fram gevären när han och Enoch skall spåra i bushen.

tisdag 29 oktober 2013

Avslutningen på safaridelen

Gårdagens kvällssafari blev rätt lugn och fin till att börja med, lite fina sebror, en krokodil och de sedvanliga antilopsorterna. Vi hitatd epå lejonflocken igen, men de låg nu i det höga gräset och vilade och man såg dem knappt trots at vi endast var 10 meter ifrån. Vi stannade sedan till för vår sundowner i skymningen, men blev rask avbrutna av ett anrop på radion som sa att ledarhanen i lejonflocken var på väg genom markerna. Rask packade vi ihop allt och hoppade i bilen. Vi var strax i kapp gänget som följde lejonet och det var en magnifik syn att se detta djur med en sådan utstrålning och självsäkerhet. Här var det tydligt vem som bestämde i bushen. Till en början så promenerade han genom bushen i ett sakta mak, och vi följde efter. Men det var som att helt plötsligt vill visa upp sig och han gick ut till körvägen och följde sedan den. Skymningen hade nu övergått till mörker så vi följde med vår spotlight och tyvärr var det omöjligt att fota. Vi följde med i några minuter tills det kom fler bilar och reservatet har som regel att det endast får vara 2 bilar åt gången i närheten av lejon, så vi fick lämna plats åt andra. Fick den dock på video när vi var första bilen. Morgondagens safaritur var en jakt på leopard för att fullborda Big 5. Vi träffade ganska så snart på en flock elefanter som sakta betade sig framåt, det hade nu börjat regna. Elefanter vältrar sig i lera eller blåser jord över sig och nu blev de vacker rödbruna när regnet sköljde deras stora kroppar. Vi rullade vidare men det blev inga större observationer, vi kom i kapp grannreservatets bil som stannat och deras spårare stod vid ett vägskäl och tittade. Vår guide och spårare Enoch var ute och konstaterade att det var färska Lejon – och buffelspår och vi började följa dem. Vi som satt i bilen trodde med al säkerhet att det var bufflarna vi följde för de var så tydliga märken att även vi kunde följa dem. Vi kom fram till en torr flodbädd och Enoch och Kevin (våra guider) gick ur bilen och synade marken. Enoch beordrade Kevin att ta fram sitt gevär och sedan meddelade de att de skulle spåra en bit i bushen som var väldigt tät just här. Kevin spände ögonen i oss och fråga Ni vet väl vad ni ska göra om det kommer fram djur mot bilen och vi svarade samstämmigt ”vi sitter blickstilla” Kevin tittade på oss med glimten i ögat och sa helt kort ”No, you take pictures” Härliga guider som vet hur man skrämmer turister. Vi satt alltså där i bushen i en Land Rover utan guider och pratade med varandra, plötslig hör vi ett ljud som alla uppfattar som ett råmande och vi är säkra på buffelhjorden står inne i bushen. Guiderna kommer tillbaka och säger att de har en god och en dålig nyhet. Den goda är att de hittat lejonflocken igen, den dåliga var att de nu korsat gränsen till grannmarken. De hade lagt sig för att vila precis innanför gränsen och det var ej tillåtet att köra in på denna egendom så vi kunde inte se dem en sista gång. Enoch berättade att de följt spåren genom dne täta bushen och att han plötsligt fick se en av ungarna som reste sig upp och direkt därefter reste sig en av honorna och tydligt markerade med ett lågt morrande att nu kan ni inte komma närmare. Det var detta morrande vi hört och trott det var bufflarna. Spåren berättade att lejonen och kanske även den ensamma hanen jagat bufflarna och satt hjorden i sken genom markerna och vidare genom egendomen, men till slut tröttnat och lagt sig för att vila. I och med detta så var turen över och vi kan bara konstatera att vi lyckades inte se en leopard, tråkigt men inga sorger för det. Vi åkte hem till lodgen för frukost och förberedning för vår avfärd. På väg mot George och Wilderness i Garden Route Resten av dagen var en resdag med först flyg till Johannesburg och sedan vidare ner till George, där vi landade vid 5-tiden. Här hämtade vi ut vår hyrbil som vi ska fram till dess vi anländer Kapstaden om 5 dagar. Första utmaninge var nu att ta oss ut från flygplatsen utan att ställa till kaos, det är nämligen vänstertrafik här! Men det gick bra, trots at tvår vän Peter som körde varje gång han skulle svänga och ge tecken med blinkersen så startade han vindrutetorrkaren. Det är så att det räcker inte med at de kör på fel sida av vägen, alla reglagen sitter spegelvända förutom växellägena och pedalerna. Men vi kom fram till vårt boende och gick en direkt en promenad på stranden till en restauran för middag och sedan tillbaka i mörkret. Vi har inte sett så mycket av Wilderness, men det var mycket vackert att åka med Indiska oceanen på högra sidan och grönskade och skogsbeklädda kullar på den andra. Mycket vackert. Nedna kommer det lite olika bilder från sista dygnet, tyvärr så raderades mitt minneskort i röntgen som det verkar, jag har inga bilder i kamerna när jag nu skall tömma den. Men som tur är så är Helene på med sin kamera.

måndag 28 oktober 2013

4 av 5 klarade

Så kom då lejonen tillbaka! I morse hittade lejonen tillbaka till egendomen och vi hittade dem komma gåendes på en av körvägarna, de vek av i ni bushen och passerade oss på 5 meters håll. de var utspridda i en lång rad, först kom en hona tillsammans med ungarna. det är totalt 5 ungar i flocken som heter Ross Pride. Sedan kom det fler honor och en yngre hane. Vi såg några andra honor lite bortanför dessa, men ingen av de stora hanarna. Det skal var 2 st i denna flock. förmodligen var de ute och patrullerade sina revirgränser. totalt var det 9 lejon. Vi följde dem med bilen och de la sig för att vila, så vi kunde fota.

Äntligen lossnar det

Ber om ursäkt för att det ej blivit någon uppdatering på ett dygn, det har varit ganska så intensivt efter gårdagens morningwalk. Inte så mycket på dagen som spenderades i laybackställning runt poolen. Dock är den svinkall så det enda som hittills har doppats är tårna. Men även här finns det djur, grodor sitter i taket och väntar in sina byten! Hittills så har vi haft det underbart, men det har varit dåligt med djur. Africa On Foot har tillsammans med sina grannlodger inom Klaserie Naturreesverat satstat på att var öppna egendomar, det betyder at de stängslar inte in sina drygt 10 000 hektar och deras grannar gör inte det heller. . Det innebär att djuren strövar fritt över stora områden och ibland bestämmer det sig för att vara på ett visst ställe och så har det varit under den första tiden här. Vi börjar komma personalen nära, särskilt en av guiderna, Enoch som berättar om livet som en guide. Han jobbar 6 veckor i sträck och är sedan ledig 2 veckor. I arbetet ingår förutom guidning och spårning att hjälpa till med alla sysslor på lodgen. Servering och bortplockning efter middag inkluderat. Han bor 2 timmar bort och åker hem till sin familj som består av fru och 7 barn när han är ledig. Gårdagens Gamedrive på eftermiddagen var full av förväntan när vi satt upp i bilen, rapporter från grannmarker sa att bufflarna rörde på sig mot våra trakter och Enoch som var vår guide för denna drive sa att han skulle göra allt för att vi skulle få se några! Och vilken kväll det skulle bli, redan efter några minuter såg vi elefanter och när vi körde in i position så blev det helt synligt att vi hittat en hjord på upp mot 30-40 djur som sakta omringade oss och i lugnt mak betade av gräset och träden. Det var en liten elefantbaby som följde sin mamma och fortfarande diade, helt makaösa djur! Deras yttersta känsliga snabel som när de repade av en tuva gräs slog tuvan mot benet några gånger för att inte få med sig jord och liknande. Plötslig lösgör sig enormt stor elefanttjur som dessutom är i Must, vilket är hanarnas tecken på parning, de blir aggressiva och det rinner sekret nerför sidan på deras huvuden från speciella körtlar. Han passerar oss endast på 5 meters håll och föser en av korna framför sig, sjukt stor elefant. Inte så långa betar men stor som ett höghus. Om han bestämt sig för att leka med vår landrover så skulle det inte vara problem att välta den, men han hade bara "Snabel" för kon han föste framför sig. Helt otroligt så nära man kommer, de närmaste djuren är endast 4-5 meter från bilen och det var elefanter överallt!!!! Nu drog vi vidare på vår jakt och ganska så snart hittade vi Vit noshörning, en mor med årsgammal unge, de var riktigt relaxade och vi kom riktigt nära. Hon var dock vaksam och såg till att hon alltid var mellan bilen och ungen. de är oroligt fina djur och dessvärre ett av de mest hotade djuren på grund av hornen, riktigt tråkigt. Nu känner vi att det här kommer bli en otrolig kväll och det dröjer inte länge förrän vi ser nästa djurart vi längtat efter, zebror!! Området här är bush, det betyder att det finns inga stora öppningar eller savann som på andra ställen i Afrika, därför är de svåra att hitta och framför allt så blir det inga stora hjordar, det samma gäller Gnu som vi endast sett spillning av än så länge. Men här stod det en grupp av Zebror inne i bushen och vi kunde på 20-30 meters håll följa dem när de åt middag, de var dock rätt skygga och rörde sig hela tiden. Nu vidare i jakten efter Big 5 (som vi hittils endast sett 2 av) och då framför allt buffel, Enoch synade vägen noga och de kunskaper han lärt ut på sina morgonpromenader gjorde att vi såg de tydliga tecknen av att de var i närheten. Spillningen blev färskare och färskare. Vi kommer ut från bushen på en liten landningsbana som ligger här och den är full av buffeldynga, men inga bufflar! Men vi börjar sakta förstå att vi är i närheten och att det måste var en hyggligt stor hjord. Då springer det plötsligt 2 babianer över landningsbanan kanske 100 meter framför oss och det första som slår mig är att de är stora djur och man förstod varför alla varnar för dessa. De var dock väldigt restriktiva och sprang vidare. Vi fortsatte runt i bushen och fann fler spår efter bufflarna, men såg inget. Man kör på små körvägar och bushen är tät på vissa ställen så det är svårt, men plötsligt skriker Helene till och där på sidan av vägen 20 meter in i bushen står det 2 st bufflar, det är det farligaste djuret av Big 5. De är ofta väldigt griniga och tror oftast att de ser som faror också kommer att utmana dem. Enoch manövrerar in bilen så att vi kanske är 15-talet meter ifrån och vi börjar ta bilder i ett rasande tempo. Bufflarna som är 2 tjurar som blivit utstötta ur hjorden av yngre starkare tjurar är lugna och äter vidare, men kastar hela tiden vaksamma blickar på oss. Enoch berättar att i Afrika säger man att bufflarna tittar på dig som om du vore skylig dem pengar, och det är en intensiv utforskande blick de ha. En av tjurarna är riktig stor och Enoch tror att han kan definitivt ha varit en av de riktigt dominerade tjurarna tidigare i flocken. Men nu är de utstötta och får hålla sig i närheten av flocken, men inte under beskydd av flocken. Kommer de att bli attackerade av lejon får de ingen hjälp! Det är riktigt imponerande djur, man ser deras muskler och starka hals och rakt framifrån de enorma hornen som till och med lejonen är rädda för. När en buffel bestämmer sig för att nu får det var nog så går han ”all in” det blir inga skenutfall, utan det är ett X2000 som kommer genom bushen! Trots att det bara är 2 bufflar så är vi helt betagna i detta, hjorden ser vi aldrig. Det kan vara som hjord som några dagar innan vi kom hit passerade egendomen och var upp mot 2 000 djur! Nu har vi 3 av 5 klara! Bufflarna börjar röra sig över den lilla körvägen vi kom på och ställer sig ett 20-tal meter in i bushen och vår guide tycker att det finns ju inget bättre ställe att ta våra sundowners och låta solen sakta gå ner än på samma lilla, så snabbt kommenderar han os ur bilen och upp med Campingbordet, på med den röda duken med afrikanska motiv, upp med snacksskålarna och ner i kylboxen efetr det som vi hade bett om at han skulle ta med. Så där står vi nu jag med en kall öl, Helene med ett glas rött ömsom tittande på bufflarna som står kvar på ena sidan vägen och kollar vad vi sysslar med och på andra sidan vägen på en fin solnedgång. Ibland ler lyckan mot en…………… Vilken kväll det blev, vi är så nöjda med utfallet! När vi sedna kommer hem till lodgen så står Alfred där med varma handukar och den sedvanliga drinken som denna gång var Kaluha. Lägerelden var tänd och vi summerade kvällens gamedrive runt den med en kall öl eller ett glas vin. Middagen dukades upp och vi åt med god aptit och samtal med de andra gästerna om all t möjligt. Det väntas även in sent ankomna gäster från Holland , men det besluts att inte vänta på dem utan hugger in på maten. De dyker senare upp och det visar sig att de inte alls är från Holland utan från Sverige!! Det får räcka nu för stunden, jag återkommer innan dagen är slut med rapport från morgondagens gamedrive, vi ansåg nu tillsammans med vår guide Enoch att vi var tillräckligt utbildade i bushmanskap och skippade därför morgonpromenaden och följde med den andra Guiden Kevin i bilen istället.

söndag 27 oktober 2013

Thunderstorm

Föregående natt förde inte med sig så mycket ljud annat än när åskovädret drog över oss, ett ordentligt väder med blixtar och åska som höll oss vakna. men det slutade strax innan det var dags att bli väckt för morgonpromenaden. Morgonens promenad bjöd på vårtsvin, impala, dyker, kudu, gamar och en del andra fåglar. vår guide Enoch berättade om de olika träden som finns i bushen och deras betydelse för såväl djur som människor, särskilt de träd som har taggar! Särskilt intressant är att de flesta träd/buskar som har taggar är ofta växtätarnas favoriter. man kan tycka att djur som elefant och giraff skulle ha svårt att komma åt de gröna skotten utan att sticka sig, men vi lära oss att främre delen av giraffens tunga är hård och läderartat och har ingen känsel, därför kan den linda tungan runt grenarna och repa av bladen. det samma gör elefanten med sin snabel. Så nu kan vi se skillnad på Flake Thorn, Umbrella Thorn, Sense Thorn och Buffalo Thorn som även kallal Burriel Thorn (begravningstörne) och som används av den afrikanska kulturen när någon dör. Då går man ut i bushen och bryter en gren av denna som man lägger i kistan. Detta träd har en haktörn och en sticktörn och haken skall hålla kvar själen i kroppen så at tden kan uppsöka släktingar i deras drömmar, medans stichtörnen pekar mot himlen och när själen ska ge sig iväg så går den ut genom dessa taggar och direkt mot himlen. Grenarnas form är sick-sack formade vilket även belyste vägen i livet som går i olika riktningar hela tiden. En lärorik lektion i bushmankulturen. Lektionen i djurspillning fortsatte även den, vilket verkligen inte är svårt. det finns inte en kvadratmeter som inte har någon typ av spillning, det är överallt. Enoch lärde oss att fiska skorpioner, genom att föra ner ett långt grässtrå eller en tunn kvist i skorpion hålet och som sedan skorpionen tog tag så kunde man försöka dra skorpionen ut ur sitt hål. men det var en envis rackare i just det hålet som hela tiden släppte greppet innan vi kunde se den, kul och spännande! Dessa morgonpromenader är verkligen något speciellt, man går i bushen och kan närhelst träffa på något som inte är så rädda för människor och går undan, vår guide är hela tiden på och vill lära oss och rätt som det är så stannar han och frågar vad vi ser, det kan var spår eller andra tecken i naturen och som han vill lära oss hur man tyder och vilka djur som gjort dem. Det kan även vara ett förhör för att se om vi lärt oss något. Logiken som han lär ut ärr så enkel och vi kan redan nu resonera och ringa in typen av djur som åstadkommit spåren. Annars är djurlivet lite magert just nu, alla djuren har rört sig mot olika delar av det stora området och in på en del grannmarker där vi inte får åka. Men tydligen så hade en hjord med bufflar rört sig precis utanför vår camp under natten precis innan åskovädret började, Enoch visade oss spåren. Så förhoppningen är nu at djuren har börjat röra sig igen och att vi i de kommande gamedrives får se en större artrikedom, framför allt av de Big 5

lördag 26 oktober 2013

Gamedriving

Kvällens Gamedriving blev konstig. Något har tryckt iväg djuren, det har varit varmt idag och det är även en Thunderstorm på väg in. Kvällens höjdpunkt blev en grann kudutjur med stora fina horn. Annars såg vi knappt Impalas, som det går hundra på dussinet annars. Inte ens elefanterna var på plats!

Vi träffade på en annan bil som kom från norra delen av området som såg att det var bufflar på väg mot den del som vi är. Och med bufflarna följer även lejonen som har varit borta i 2 dygn nu. Så vi håller tummarna.

Dessa turer startar vid 16:00 och sedan åker man runt i 2 timmar innan man stannar och guiden dukar upp snacks och dricka som avnjuter i solnedgången. 
Mörkret fallet snabbt och sista timmen letar man nattajtiva djur med en spotlightlampa. 

När man kommerctillbskavtill campen möts man av personal och en liten drink, ikväll var även lägerelden tänd, där vi samlades före middagen. 

Middagarna här på campen är gemensamma och vi pratar om allt möjligt. De som arbetar på campen är med under middagarna och berättar om livet i bushen och rent allmänt i Sydafrika.

Nu när vi precis ska gå och lägga oss hör vi det karakteristiska ljudet från en elefant som passerar vid campen. Enligt personalen så är de ute efter att gräva upp vattenledningarna, så imorgon kanske vi inte har något vatten :-)

Nu skall vi snart släcka och låt oss vaggas till söms av nattljuden från djuren ute i bushen och vi håller tummarna att imorgon är djuren framme igen.



Första dagens morgon

Efter en natt med mycket olika ljud ifrån bushen och precis utanför vår hydda, blev det Väckning 05:00 för att gå på Walking Safari 05:30!
Först en säkerhetsgenomgång av guiden Enoch dom kan summeras i "Never ever run" och "dont be in front of the rifle"


Efter detta gav vi oss ut på en mycket lärorik promenad där Enoch lärde oss mycket om bushen. Han plockade djurspillning åt oss alla och som vi sedan fick leka "gissa bajset" där Enoch's bushpedagogik hjälpte oss rätt.

Vi fick lära oss om olika träd och växter som är viktiga för djuren bl a. Marulaträdet vars frukter är som godis för flera djur, men även basen i likören Amarula.

Enoch's pedagogik går ut på att fråga gruppen "what is this, who dif this?" sedan gissar vi och via olika teorier hävdar att just vår gissning är rätt. Allt medans Enoch skrattar. Men han har ett underbart sätt att lära ut och visa vad det är som avslöjar. De stora djuren so elefant och noshörning är ganska enkelt att se spåren av.
Vi hittade olika fotavtryck av lejon, hyena och noshörning.
Djurlivet var magert, men vi kom nära en flock giraffer och vi såg antiloper (Impala och dyker)
Efter promenaden var det frukost och vila för att sedan ladda om med lunch och Gamedriving.

fredag 25 oktober 2013

En lång dag

Vilken intensiv och härlig start på vår safari. Vi anlände vi 14:30 och redan 16:00 var ute på vår första safaritur och det dröjde inte länge förrän vi träffade på 3 st vita noshörningar som tog ett hälsosamt gyttjebad! Vidare såg vi impala, kudu, vårtsvin, Mungo och apor. Eftermiddagens höjdpunkt var dock elefantflocken som vi kom riktigt nära, närmast var nog bara 5 meter. 
Vid solnedgången stannade vi och guiden dukade upp snacks och "sundowners" som i vårt fall blev kalla öl. Och det bara ett 20-tal meter från 2 unga elefanthonor som stilla stod och åt lite kvällsmat. Drygt 50 meter bort stod en ordentlig elefanttjur!
Kvällen avslutades men middag under stjärnorna tillsammans med de andra gästerna. God mat, vin och trevligt sällskap avslutade vår långa resa.
Imorgon blir vi väckta kl. 05:00 för att utföra en Walking safari, det ska bli spännande.



Efter 24 timmars resande

Så är vi framme på vår safarilodge Africa On Foot. Ute i bushen och utan stängsel!!! Vi är taggade som bara den på Safari nu. På vägen mellan flygplatsen och Lodgen prickade vi av den första av de 5 stora, elefant. Vi såg även giraff, impala - och kuduantilop och vårtsvin.
Nu är set direkt lunch och sedan iväg på första gamespottingen!