Robertsons Vindistrikt och vidare till Kapstaden

Dags för en uppdatering av vad vi gjort och upplevt de sista dagarna. Vi lämnade Hermanus i förrgår för att lämna kusten köra NV upp till Robertson och till en vingård som heter Fraai Uitzich, men vi la in en liten omväg eftersom vår kaptenguide på valsafarin pratade om att det fanns en stor koloni med Afrikanska pingvinger bara några mil bortanför Hermanus och det kände vi att vi inte kunde missa. Så vi fortsatte kusten mot Kapstaden i några mil till Betty’s Bay och Stony Point för att besöka pingvinerna  Ett helt otroligt ställe där man hade hjälpt till att skapa boplatser för dessa djur, svårt att beräkna hur många de var men ett tusental individer måste det varit, Det var en hel del ungar. Man hade byggt upp ett litet naturreservat och det gick ett promenadstråk genom kolonin, så man kom väldigt nära. Roliga djur och titta på och som vanligt helt otroliga miljöer här nere vid kusten. Även på samma kaptens inrådan fortsatte vi denna väg runt och över berg följde vi kustvägen och fick till slut se Taffelberget från andra sidan bukten, helt makalösa vyer! Helt värt en omväg! Nu styrde upp mot landet igen och landskapet förändrades, vi omgärdades av höga berg medan vinodlingarna stod som spön i backen vid sidorna av vägen. Vi hade ca: 2 timmars körning innan vi skulle vara framme vid vingården. Sista staden som vi passerade var just Robertson som är välkänd hemma på hyllorna på systembolaget. Till slut var framme på den lilla vingården, efter att ha kört sista kilometrarna på en grusväg. Redan vid första anblicken förstod vi att det var dags för att själen skulle få sitt! Vingården är liten och drivs av ett tyskt par, deras restaurangdel är välkänd och det var så smakfullt och rogivande i deras miljö. Vi hade här bokat varsitt litet hus i trädgården som var som en liten oas, med växter, träd och en liten vacker pool. Inredningen i husen var rogivande och mycket smakfull, det kändes som att vi mer var på ett SPA än en vingård. Efter ett dop i poolen blev det dags för ett besök i deras lilla vinkällare och en guidning och provsmakning av gårdens ädla drycker. Favoriten blev en Merlot från 2008. Karl (som ägaren heter) lovade dock att han till maten skulle trolla fram en 2006:a som var bättre. Middagen var sedan ett kapitel för sig själv, smakerna och upplägget och vinet var av sådant slag att vi förmodligen hela tiden kommer att referera till denna måltid hädanefter! Den natten som vi som kungar och drottningar i rejäla sängar och i lakan av egyptisk bomull! Redan på förmiddagen drog vi vidare för vårt slutmål, Kapstaden! Men vår vana trogen så kunde vi ju inte åka den rakaste vägen, utan vi tog även denna gång en omväg för at titta på den lilla staden Paarl som är ett av de betydande vindistrikten här och har väldigt gamla anor. Vi körde upp i bergskedjorna, över trånga pass för att till slut högst uppe på toppen se ut över hela dalen och den lilla staden längst ner. Vi körde in på Main street och stannade för en liten snabb lunch. Det var inte så mycket att se i själva staden, men när vi körde ut så passerade vi de gamla husen och de stora villorna där man kunde ana en svunnen tid med stora landägare ! Efter detta så var det direkt ner till motrorvägen och mot Kapstaden. Efter att nästan varit ensamma på vägarna ökade nu trafiken och vi kände att vi var på väg mot ens storstad. Kapstaden som centralort har ungefär en halv miljon innevånare, men med kringbygden så blir det nästan 3,7 miljoner ! Vi hittade direkt fram till vårt lilla Guesthousse som drivs av ett svensk par och den första uppmaninegn vi fick var ”det är ett så fint väder idag så åk genast upp på Taffelberget och titta på utsikten” så vi kastade in väskorna och tog oss ner för att lämna in hyrbilen och sedan Taxi direkt upp till linbanan. Men det får bli ett eget inlägg i bloggen.